Här är en reviderad version av en dikt som jag skrev 2010. Fotot från 2020 passar bra till slutet av dikten. Att fotot skulle bli spöklikt hade jag ingen aning om när jag tog det. Häftig bonus.
Skuggspelsmästaren
Skuggspelsmästarens
gracila men krokiga fingrar
och prydliga papperssilhuetter
växer och krymper för sista gången
på väggen inuti tegelbyggnaden.
Ekträ, mässing, teånga,
flegmatiska applåder.
Mästaren gör sin sorti
medan charmig charlatan
med and i korg
gör sin entré.
Dörr gnisslar. Räv flyr in i buske.
Droska passerar förbi kopparlyktstolpe.
Tre afghanhundar springer efter droskan.
Tassarna rör knappt marken.
Frostdimman i skogsdungen,
isande genom luftvägarna.
Skuggspelsmästarens gröna rock
med svarta tofsar
blir synlig genom dimman,
men inte hans mjölvita hy.
Rimfrost i näshår.
Tallbarr blånar.
Idel frost. Ingen snö ännu.
Jenny Enochsson
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.