Här kommer ett kort inlägg: en nyårshälsning och några ord om skrivarläget just nu.

En viktig detalj är att huvudpersonen i min roman om Uppsala numera är kvinna, inte man. Det rör sig inte om något tidigt könsbyte i bokstavlig mening. Tidigare hade jag ju tänkt skriva om en kvinna, men bytte till en man eftersom mäns liv var betydligt friare än kvinnors kring sekelskiftet. Jag märkte dock att min huvudkaraktär ändå inte lever något vidlyftigt liv, även om det pågår en del hemlighetsmakeri bakom kulisserna; det är alltså inte nödvändigt att dra nytta av friheten männen åtnjöt. Faktum är att det blir en intressantare historia nu eftersom huvudkaraktären inte alls lockas av den begränsade kvinnoroll hon förväntas spela. Samtidigt är jag noga med att ge ett historiskt korrekt och komplext porträtt och inte skapa en supertuff kvinnosakshjälte. Nej, min huvudkaraktär är både spröd och stark och ett barn av sin tid. Eftersom jag själv är kvinna har jag nog lättare att leva mig in i en kvinnlig huvudperson, i alla fall när det är fråga om en roman. Däremot är det inte svårt att skapa manliga bipersoner i romaner eller manliga huvudpersoner i noveller.

Nu tillbaka till romanskrivandet!