jennyenochsson
-
Kapitel 22
Större delen av lördagen ägnade hon åt att gå igenom sin garderob och se vad som borde kastas eller skänkas till välgörande ändamål och vad som behövde köpas inför vintern. Sofia fick dessutom lappa och laga; det visade sig vara… Continue reading
-
Kapitel 21
Sofia släckte ljusen i spegellampetten och såg på Alfred som stod med ryggen mot det fördragna fönstret. Det hade nu blivit mörkt i rummet även om det glödande kolet anades i springan ovanför kaminluckorna. Han lunkade fram till henne. De… Continue reading
-
Kapitel 20
Trots att hon försökte hålla sig en bit ifrån Thore stötte han ideligen emot henne och hattväskan med amerikakofferten. Han hade bett henne om ursäkt minst tio gånger. Det var krångligt att manövrera den väldiga väskan och sakta gick det.… Continue reading
-
Kapitel 19
Dörrklockan klämtade. Sofia hoppade till och råkade trycka på fel skrivmaskinstangent. Hon hade verkligen svårt för plötsliga ljud. Hur någon frivilligt kunde skaffa sig en ringande telefonapparat begrep hon inte. Hon var glad för att det inte fanns en sådan… Continue reading
-
Kapitel 18
Hon stannade vid Hanssons speceriaffär i korsningen Övre Slottsgatan och Järnbrogatan då en täckt droska kom farande. I gasljuset framträdde hästarnas blottade tänder och kuskens bleka ansikte – han rörde inte en min. Det slog gnistor om hovarna. Ekipaget dundrade… Continue reading
-
Kapitel 17
Framför Akademiska bokhandelns skyltfönster stod Sofia och pratade med syskonen Alma och Eugen Möller. De hade just ätit bakelser och druckit te på ett konditori i närheten. Det ångade om deras och de förbipasserandes andedräkter. Hon drog pälskragen tätare kring… Continue reading
-
Kapitel 15 & 16
Nätmagasinet Opulens har publicerat min novell ”Den gröna lyktan”. Berättelsen består av kapitel 15 och 16 i min roman Skuggspelsfigurer. Du kan läsa novellen/kapitlen här. Continue reading
-
Kapitel 14
Snickare Holm bytte ut den gamla ledstången mot en ny och lagade ett trasigt trappsteg i trapphuset. Dunkandet och sågandet ekade i hela fastigheten. ”Ska vi gå ut på gården?” frågade Sofia medan hon ställde ifrån sig glaset på sidobordet.… Continue reading
-
Kapitel 13
Brevbäraren kom med Alfreds brev just som hon skulle ut och gå. Sofia lade brevet i den ena kappfickan och en hopvikt tidning i den andra. Därefter gav hon sig av. En ganska kylig höstdag. Som tur var hade hon… Continue reading
-
Kapitel 12
Sofia gäspade och sträckte på sig. Sedan började hon äta det löskokta ägget Berta nyss hade dukat fram på skrivbordet. Sofias stora skrivbord fick även fungera som matbord eftersom hon inte ville inta sina måltider i fruns matsal. Snart var… Continue reading








