Foto: Jenny Enochsson

Den här bilden från början av augusti 2010 är rätt suddig, men man kan ju se det som en impressionistisk effekt. Jag kände för att ha med fotot i dagens inlägg som handlar om en liten ändring av romanformen.

I mitt förra inlägg berättade jag att jag skulle skriva en dagboksroman. Nu har jag kommit fram till att det i stället ska vara en brevroman. Som jag har påpekat förut sker en del ändringar under skrivandets gång. Det ingår förstås i själva processen. Nu kommer det inte att bli fler ändringar. Däremot ordentlig omarbetning och redigering av befintligt material. Övergången från dagboks- till brevformen är förresten ingen större sak. Innehållet är detsamma. I stort sett även uttrycket. Dagboks- och brevromanen är nära besläktade och det märks minst sagt i detta fall; min bok rör sig nästan i gränslandet mellan dem.

Min huvudkaraktär skriver brev till en specifik person utan att ha för avsikt att sända dem. Det kommer alltså inte att finnas svar från den tänkta mottagaren. Trots detta blir det snarare en sorts dialog än en monolog eftersom huvudpersonen och den tänkta mottagaren känner varandra väl. Deras relation är central för huvudhandlingen. Mer än så vill jag inte avslöja. Jag har kommit underfund med att det är bäst att säga så lite som möjligt om manuset innan det är klart. Så är det för mig. Eftersom texterna utformas som brev i stället för dagboksavsnitt känns det mer logiskt att använda begreppet brevroman. Fast de två formerna är som sagt väldigt lika.

Varför denna ändring? Jo, det blir intressantare och mer dynamiskt för just denna berättelse. Mindre navelskåderi och mer fokus. I stället för att prata med sig själv vänder sig huvudkaraktären till en annan person och måste därför sortera bort ovidkommande detaljer. En dagboksskrivare kan lätt koppla av lite väl mycket medan brevskrivaren, förhoppningsvis, tänker mer på formulerandet. Man kan också göra en jämförelse mellan en privat anteckning och ett blogginlägg. Min roman är förstås fiktion, men det är oerhört viktigt att breven framstår som äkta vara.

jennyenochsson profilbild

Publicerad av

Categories:

2 svar till ”Vid närmare eftertanke, brevformen”

  1. Ande profilbild
    Ande

    Ja, bra! Det blir ju mer dynamisk känsla. Brev är ju alltid till någon som du skriver, och dagboken bara en inåtvänd dialog till sig själv.

    Gillad av 1 person

    1. jennyenochsson profilbild

      Det fungerar bättre i det här fallet. Ja, brevskrivaren får skärpa sig mer. Dagboksskrivaren kan ju pladdra på och säga en massa nonsens.

      Gillad av 1 person

Lämna en kommentar